Framtidsscenarier för skogen

Osäker framtid
— Vi ser redan i dag att ekvationen inte riktigt går ihop. Lägg därtill klimatförändringen och dess konsekvenser och det är ganska uppenbart att framtiden för skogen är mycket osäker. Hur skogen ska användas är en fråga som styrs både av olika miljömål och värden, som till exempel bevarandet av biologisk mångfald, samt av nyttan av dess produkter. Det gör att vi måste arbeta tvärvetenskapligt för att lägga fram förslag på hållbara strategier för skogen, säger Stig Larsson, forskningschef för Future Forests — Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk och professor vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala.

Öppet centrum
Navet i forskningsprogrammet är ett centrum för analys och syntes. 20 seniora forskare från SLU i Uppsala och Umeå, Skogforsk samt Umeå universitet utgör kärnan i forskningsprogrammet och är fast knutna till centret. Därutöver är tanken att programmet ska bjuda in tillfälligt sammansatta forskargrupper som under en begränsad tid studerar en viss fråga. Det kan till exempel handla om att studera bevarande av biologisk mångfald av etiska eller funktionella skäl. Många frågor, till exempel vilka och hur många biologiska arter som bör finnas för att ett ekosystem ska fungera, är stora och komplexa och låter sig inte beforskas enbart genom experiment.

Olika perspektiv
— Vi tror däremot att en tillfälligt sammansatt forskargupp bestående av såväl forskare som andra experter kan sätta sig ner tillsammans och syntetisera och analysera existerande kunskap och kanske också peka på nya frågeställningar som behöver beforskas. I en så stor och komplex fråga som hur skogen ska användas i en framtid som präglas av osäkerhet gäller det att ta tillvara på all den kompetens och erfarenhet som finns tillgänglig, säger Tomas Lundmark, programchef för Future Forests och föreståndare för enheten för skoglig fältforskning på SLU i Vindeln.
Programmets styrka när det gäller att skapa framtidsscenarier, tycker de båda, är att forskare från såväl naturvetenskapliga som humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner deltar.

Omloppstider
Det handlar om att belysa till exempel frågan om ökad produktivitet ur flera perspektiv. Det kan vara fråga om ökad tillväxt av skogsråvara men också effektivare naturvård, det vill säga mer nytta per hektar än i dag. Hållbarhet och anpassningsbarhet är nyckelbegrepp i programmet — skogens långa omloppstider gör att osäkerheten i framtidens klimat och marknadsutveckling måste beaktas.
— Vi väger inte bara in ett traditionellt naturvetenskapligt perspektiv utan även ett värderingsperspektiv. För om värderingarna förändras, vilket de snabbt kan göra, så förändras förutsättningarna för den lagstiftning som reglerar hur vi använder oss av skogen, säger Tomas Lundmark.

Skogens olika framtider
En utmaning för forskarna blir således att försöka utveckla metoder för att fatta beslut om hur skogen ska skötas i ett 50-100 årigt perspektiv med hänsyn tagen till all den osäkerhet som råder i hur framtiden kommer att utvecklas.
— I dag förvaltar vi skogen som om dagens värderingar och marknad också skulle vara framtidens. Dessutom förändras klimatet. Det som är en god skogsförvaltning i dag är inte nödvändigtvis det som skapar störst handlingsutrymme för framtida generationer, säger Tomas Lundmark.

Rekreation
Stig Larsson poängterar att den svenska skogen kan ha många framtider.
— Om energifrågan blir löst inom ett tiotal år kanske framtidens skog kommer att nyttjas i första hand för rekreation och hälsa. Om den inte är löst kan framtidens skog vara vår viktigaste försörjare av förnybar bioråvara till både energi och andra produkter, säger han.