Att försöka styra om transportsystemet så att det blir en del av en hållbar samhällsutveckling, det görs inte i en handvändning.— Nej, det är ju inte en produkt som kan ställas upp på en hylla och jämföras med en annan liknande produkt, säger Lena Smidfelt Rosqvist, programchef för TransportMistra.
TransportMistra består av tre delprogram: Impact, Inform och Include.
— Impact var den största delen, men hela forskningsprogrammet fungerade som ett paraply, säger Lena Smidfelt Rosqvist.
Hon ser ett helhetsperspektiv och modeller för beslutsprocesser som viktiga resultat av forskningsprogrammet.
— Att arbeta tvärvetenskapligt tar lång tid. Vi har lyckats starta samarbeten där man börjar förstå varandras bilder. I början pratade vi olika språk. Men nu har vi en bättre karta över hindren på vägen och över olika påverkanspunkter, säger hon.
En del av TransportMistra handlar om själva begreppet hållbara transportsystem. Begreppet innehåller många dimensioner och för att lyckas utveckla modeller som stödjer beslutsfattande för en hållbar mobilitet har TransportMistras forskning omfattat flera discipliner.
— Vi har hittat sätt att jobba som berikar olika discipliner och idag arbetar ett par av statsvetarna fortsättningsvis delvis med de här frågorna. Även kopplingen till användarna är något som lever kvar även efter att TransportMistra avslutats, säger Lena Smidfelt Rosqvist.
TransportMistra kan ses som ett lyckat forskningsprogram ur många aspekter. I till exempel Stockholmsförsöket (se artikel här intill) lyckades implementeringen av trängselavgifter. Men att detta automatiskt skulle innebära att det är en åtgärd som leder till ett hållbart transportsystem som införts är för enkelt att säga, enligt Lena Smidfelt Rosqvist.
— Trängselavgifter i sig bidrar till större hållbarhet, men som del i ett större sammanhang är det inte säkert att det är en hållbar lösning. Det beror helt på vad som görs i övrigt i systemet, till exempel om trängselavgifterna används till åtgärder med större motverkande kraft än vad avgifterna medverkar, säger Lena Smidfelt Rosqvist.
— Att kommunicera ut komplexiteten i effekterna av olika åtgärder är otroligt svårt. Det finns sällan enkla svar. Att ta fram ett fempunktsprogram för ett hållbart transportsystem är inte så svårt. Att få politiker att fatta beslut om denna omställning är däremot fortfarande en enorm utmaning, säger hon.
Forskningsprogrammet har fokuserat på just att underlätta för beslutsfattare att införa hållbara åtgärder. Programmet har till exempel tagit fram en modell som ger bättre förutsättningar för att implementera de beslut som fattats, något som hjälpt bland annat Stina Nilsson på Gatukontoret i Malmö.
— Vi har bland annat förbättrat våra beslutsunderlag till politikerna tack vare TransportMistras modell, säger Stina Nilsson.
Nu avlsutas forskningsprogrammet TransportMistra. Andra satsningar fortsätter att forska kring hållbara transporter. Bland annat pågår satsningen Tillhåll som är ett projekt för att via samarbete och nätverkande öka konkurrenskraften för hållbara transportlösningar, som gång, cykel och kollektivtrafik.
Här är 13 olika partners från Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket, Lunds Tekniska Högskola, Region Skåne och Blekinge till flera kommuner involverade. LETS är en annan satsning som handlar bland annat om hållbar energi, som tar upp vissa av frågeställningarna om just genomförande som hanterades i TransportMistra.
Lena Smidfelt Rosqvist brinner för frågorna och anser att viktig kunskap redan finns på plats.
— Jag skulle framför allt vilja föra ut den kunskap som redan finns. Jag skulle vilja öka förståelsen hos beslutsfattare och politiker så att de förstår att vi inte har ett fixt behov av att förflytta oss. Efterfrågan på transporter styrs med de förutsättningar som beslutas och planeras, säger hon.
Men hur vill du göra då?
— Jag vill få dem att identifiera problemet och sedan be en expert, till exempel en forskare, om hjälp att hitta olika lösningar och beskriva vilka konsekvenser de olika lösningarna får.
