"Behovet av att få in medborgarperspektivet". Det är Andreas Seilers svar på frågan vilket resultat av forskningsprogrammet Include som är det viktigaste.— Och en ökad förståelse för landskapssamband. Men även avsaknaden av konkreta och användbara landskapsmål för transportsektorn är viktigt, lägger han till.
Det handlar dels om att få in landskapsfrågorna tidigt i planeringsprocessen för infrastrukturprojekt, och dels att få större medverkan från medborgarna i beslut som tas. Det kan tyckas enkelt, men det kräver nya verktyg och modeller i planeringsarbetet.
— Faktorer som den informella planeringsprocessen får allt större uppmärksamhet. Och framför allt börjar insikten om att informella processer överhuvudtaget är av betydelse bryta ny mark. Men dessa faktorer är svåra att mäta och påverka. Det gäller att man framför allt inte ser miljö- och kulturfrågor som hinder, utan att de till slut blir en naturlig del i planeringsprocesserna, säger Andreas Seiler.
Sämre livskvalitet
När landskapet fragmenteras av vägar och järnvägar får djur och människor svårare att röra sig i landskapet. Livskvaliteten försämras och sociala, kulturella och ekologiska värden försvinner.
— När det gäller infrastrukturprojekt är det vanliga att man arbetar reaktivt, det vill säga man reagerar på problem när de uppdagas i stället för att undvika att problem skapas. Det måste handla om integrerade anpassningar eller integrerade lösningar för att indikera att hänsynstagandet finns med från början, säger Andreas Seiler.
Ett grundläggande krav för infrastrukturplaneringen är därför att landskapsfrågorna tas med redan på den strategiska nivån och inte, som idag, senare i planeringen där möjligheterna att hitta hållbara lösningar är små.
Resultaten måste kunna kommuniceras
Forskarteamet i Include pekar på att det behövs olika typer av "verktyg" och tillvägagångssätt för att få med landskapsfrågorna i planeringen. Det behöver inte vara de mest avancerade modellerna utan de som ger resultat som kan kommuniceras. En medvetenhet börjar smyga sig in hos vägplanerarna, som i allt större utsträckning behöver agera som både landskaps- och samhällsplanerare.
Andreas Seiler efterlyser konkretare miljömål.
— De är inte tillräckligt utförliga och operativa för transportsektorn. De nationella transportpolitiska målen måste ge utrymme för att man ska kunna formulera användbara landskapsmål, säger han.
När Include avslutats kommer en del av forskningen att fortsätta, men i en helt annan form. Genom finansiering från Vägverket och Banverket studerar nu programchefen för Include J-O Helldin och Andreas Seiler vidare inom biologisk mångfald och störningseffekter.
Nätverk viktiga för vägnät
Andreas Seiler sitter med i styrelsen för det europeiska nätverket IENE som arbetar för att öka samverkan mellan forskare och praktiker kring landskapsfrågor. IENE står för Infra Eco Network Europe och Anders Sjölund är ordförande.
Många europeiska länder har med hjälp av IENE gjort omfattande åtgärdsplaner för att motverka fragmenteringseffekterna av infrastrukturen. Nu får Sverige möjlighet att komma i kapp. Nätverket delfinansieras till en början av Vägverket.
- Vi har även startat upp ett svenskt nätverkande, ungefär motsvarande IENE, säger Andreas Seiler.
