För att kunna bedöma påverkan på miljön hos olika system i samhället, till exempel en produkts totala påverkan på miljön vad gäller material och energiåtgång etc, används ett antal analytiska verktyg. Det finns till exempel livscykelanalyser, strategiska miljöbedömningar eller samhällsekonomiska bedömningar med flera. Problemet är att de olika verktygen oftast har utvecklats oberoende av varandra.– Vi kan lära mycket av de olika verktygen men också att hitta delkomponenter som kan vara gemensamma och därmed användbara för flera av verktygen. Vi ville därför skapa både en bättre förståelse för vilka verktyg som passar till vilken sorts analys men också undersöka om det finns olika kombinationer av verktyg som kunde vara användbara tillsammans, säger Göran Finnveden, projektledare för idéstödsprojektet Gemensamma metoder för miljösystemanalytiska verktyg.
Projektet inleddes redan år 2002 och blev beviljat åtta miljoner kronor under en period av fyra år, som sedan har förlängts med ytterligare två år.
– Dels har vi bidragit med dokumenterad metodutveckling som redan har kommit till användning. Dels har vi bidragit med en bättre och fördjupad förståelse för vilka verktyg som passar till vilken miljöanalys – men också olika verktygs begränsningar och möjligheter. Projektet har också delvis handlat om att utveckla gemensamma komponenter för olika miljösystematiska analyser, säger han.
Flera användare
De som har nytta av resultaten är i första hand användare av någon eller några av de metoder och miljöanalysverktyg som finns tillgängliga, både forskare, företag och myndigheter.
– Men även de som beställer olika analyser, som till exempel kommuner, kan ha direkt nytta av våra resultat, säger Göran Finnveden.
Sammanlagt har cirka 15 forskare knutna till sju olika högskolor och forskningsinstitut (KTH, Linköpings tekniska högskola, Handelshögskolan i Göteborg, Stockholm Environment Institute, Chalmers, Statistiska Centralbyrån och Totalförsvarets forskningsinstitut) deltagit.
Till årsskiftet ska projektet slutredovisas och under året kommer den sista doktoranden inom projektet att lägga fram sin avhandling. Totalt har då fem av de i projektet inblandade forskarna presenterat en licentiat- eller doktorsavhandling och fem av de inblandade forskarna har blivit docenter. Dessutom har Göran Finnveden under projektets gång blivit professor vid avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH, en avdelning som bildades under projektets gång. Därmed har stödet gjort nytta på många olika sätt som hade varit svårt genom traditionella anslag.
– Flera av våra forskare har gjort karriär under projektets gång. Så vi har både levererat resultat, knutit nya kontakter och utvecklats som forskare, säger Göran Finnveden.
Forskning som vuxit
Förutom grund till konkreta forskningsresultat har idéstödet haft flera sidoeffekter för forskarna inom projektet.
– Utöver vårt huvudsakliga arbete har idéstödet inneburit att vi har kunnat skapa nya kontakter å ena sidan, å andra sidan har vi haft möjlighet att förlänga och fördjupa vissa samarbeten som i sin tur har lett till nya projekt och samarbeten med nya finansiärer, säger Göran Finnveden.
Bland annat deltar flera av forskarna i Naturvårdsverkets forskningsprogram Mist – vilket också är ett metodutvecklingsprojekt.
– Vi driver även ett forskningsprojekt som Räddningsverket finansierar och som är en form av fortsättning av det ursprungliga projektet, säger han.
