Djurdrivna uthålliga system för nötköttsproduktion
VAD ÄR UTMANINGEN?För att Sverige ska nå det nationella målet om att ha ett rikt odlingslandskap behövs fler betesdjur. Det är mest realistiskt att köttproduktionen står för expansionen av antalet betesdjur. För att möta behovet av betesdjur behöver antalet dikor öka med 70 %. Problemet är att vi inte kommer att få några nya nötköttsproducenter utan en lönsam och attraktiv nötköttsproduktion. Den statliga utredningen SOU, 2005:51 föreslår en kraftig utveckling av storskalig extensiv nötköttsproduktion på grund av dess fördelar för miljön, folkhälsan och ekonomin. Detta är dock en stor utmaning för lantbruket.En orsak är att jordbruk med nötkreatur generellt ingår i ett icke sammanhängande mosaiklandskap där åker- och betesmark omges av skogslandskap. I dagsläget är traditionella stallbyggnader också dyra investeringar för nötköttsproducenterna. Det behövs därför en utveckling av nya system för att kunna övervintra nötkreatur på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt acceptabelt sätt. När det gäller miljömålen finns dock målkonflikter. En återkommande slutsats i de arbeten som gjorts om framtida svensk nötköttsproduktion är att det är svårt att uppfylla målen om ett rikt odlingslandskap tillsammans med målen bara naturlig försurning och ingen övergödning. En orsak är att tidigare studier har visat att köttdjursuppfödning utomhus året om i permanenta rastfållor har resulterat i höga kväve- och fosforförluster till yt- och dräneringsvatten.
HUR KAN PROJEKTET BIDRA TILL EN LÖSNING?
En viktig faktor för att minimera risken för kväve- och fosforförluster är att ha ett balanserat antal djur per ytenhet, där djurens gödselbelastning motsvarar kommande grödas behov av kväve och fosfor. Principen för utomhussystemet är därför att nötkreaturen övervintras på åkermark med en flerårig slåttervall vintern före vallbrott. Om djuren har tillgång till väderskydd samt regelbundet får ny utfodrings- och vistelseyta, så undviker vi oacceptabelt upptrampad mark, smutsiga djur och oacceptabel punktbelastning av gödsel. Det finns dock få erfarenheter på hur man i praktiken kan organisera ett utomhussystem som är tillräckligt flyttbart och samtidigt funktionellt för djur och djurskötare. Dessutom måste systemet vara billigare än traditionella inhysningssystem för att vara intressant för lantbruket.
För att kunna utveckla ett utomhussystem som kan bli användbart inom en snar framtid så ingår det en referensgrupp i projektet. Referensgruppen har aktivt deltagit i att planera idén, testa idén i fullskala på ett lantbruk samt utvärdera uppkomna resultat och föreslå förbättringar. I referensgruppen deltar en grupp nötköttsproducenter samt representanter från svenska djurhälsovården och arbetsmiljöverket. Sista projektåret kommer projekt- och referensgruppen att formulera förslag på gemensamma rekommendationer för att uppnå en nötköttsproduktion med god produktivitet som kan uppnå miljömålen ett rikt odlingslandskap, bara naturlig försurning och ingen övergödning.
Första vintern testades systemet med 17 dräktiga kvigor av köttraskorsning och utvärdering gjordes på hur funktionellt systemet är för djuren samt djurskötaren. Därefter genomfördes förbättringar av systemet inför andra vintern då systemet testas och utvärderas med två djurgrupper; en `liten` (17 stycken) och en `stor` (34 stycken). Under andra vintern genomförs studier av: 1. Punktbelastning och ytavrinning av kväve och fosfor. 2. Emissioner av ammoniak, lustgas och metan. 3. Djurhälsa, levande vikt, renhet samt beteendestudier. 4. Manuellt arbete i kallt klimat samt olycksfallsrisk. 5. Kostnader för investeringar, arbetstid och mark.
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
Projektet kommer att ge lantbrukare exempel på hur man kan planera och organisera funktionella och lönsamma utomhussystem för nötköttsproduktion under vinterhalvåret. Likaså kommer myndigheter att få ökad kunskap om hur utomhussystem ska utformas för att tillgodose en god djurhälsa samt välfärd, en god arbetsmiljö samt hur risken för kväve- och fosforförluster kan minimeras.
