En mobil pyrolysanläggning för kolbindning och gödseltillverkning för att motverka klimatförändring
VAD ÄR UTMANINGEN?Det senaste halvseklets varmare klimat med åtföljande risk för drastiska klimatförändringar är med största sannolikhet orsakad av mänsklig aktivitet, främst förbränning av fossila bränslen som kraftigt ökat luftens halt av koldioxid (CO2). Vid vissa fossileldade kraft- och värmeverk utvecklar man teknik som stoppar undan bildad CO2 och därmed hindrar den att nå atmosfären. Tekniken klarar dock inte att minska luftens CO2-halt. Den är dessutom energikrävande och mycket kostsam. Nuvarande ansträngningar att kraftigt öka förbränning av halm och hyggesrester för att erhålla koldioxidneutral energiproduktion medför en utarmning av markens humusförråd. Detta medför ökad torkkänslighet, näringsläckage, markstrukturproblem och förväntade framtida skördesänkningar.HUR KAN PROJEKTET BIDRA TILL EN LÖSNING?
Vi utvecklar en alternativ teknik som kan fastlägga kol i marken för tusentals år i form av träkol och annat svartkol och därmed säkert förhindrar koldioxiden från att nå atmosfären. Samtidigt ökas markens bördighet genom att den vattenhållande förmågan och näringstillgången ökar samtidigt som läckage av näring minskar. Teknikens uthållighet demonstreras av Amazonindianernas flertusenåriga ”Terra Preta”-jord. Projektet har ett trippelsyfte: I.) minska ökningen av luftens CO2-halt med potential att även minska densamma; II.) förbättra markens bördighet och växtegenskaper samtidigt som näringsläckage minskar; III.) leverera energi till lantbruket och insatskemikalier till kemiindustrin. Projektets ”hjärta” är en en koltröska, dvs en mobil anläggning för pyrolys (upphettning med begränsad syretillgång) av organiskt material som halm, hyggesavfall (GROT), etc. i ett slutet system. Producerade gaser som vätgas, kolmonoxid och metan tas till vara och används som insatskemikalier i kemiindustrier eller för energiutvinning. Återstoden, ca 30 % av ingående biomassas torrsubstans utgör träkol eller annat svartkol. Detta har en god närings- och vattenhållande förmåga, delvis beroende av en mycket stor specifik yta. Det är attraktivt för markmikroorganismers kolonisering och är ytterst resistent i mark. Därmed kan luftens överskott av CO2 långsiktigt (halveringstid 6 000 år) via kolade växter bindas in i marken. Vinsten blir både ett stabiliserat klimat och förbättrad växtlighet, vilket i sig medför ytterligare inbindning av CO2 samt större livsmedelsproduktion. Med pyrolys och återföring av träkol/svartkol kan man alltså ta ut energi på ett uthålligt sätt.
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
Beroende på perspektiv och synsätt kan man urskilja flera nivåer av personer som kommer att dra nytta av tekniken. Generellt sett kommer hela mänskligheten att dra nytta av lägre CO2-halter i atmosfären och därmed ett förväntat stabilare och mer förutsägbart klimat om utsläppen av CO2 minskar kraftigt och kolfastläggning i marken genomförs i stor skala. För att erhålla den erforderliga spridningen av tekniken bör man bilda en fond från koldioxidskatt och utsläppsrätter för CO2. Från denna fond kan bidrag lämnas till den som tar bort CO2 från luften och permanent binder in kolet, t ex som svartkol i marken. Det bör observeras att svartkol som brukats ned i marken kan inte avsiktligt frigöras i förtid utan förblir där för tusentals år. Detta till skillnad mot CO2–inbindning genom t ex skogsplantering, som dels har mycket kortare bindningstid och som dessutom kan frigöras i förtid genom avverkning, som inte avsetts vid planteringen.
I ett perspektiv av råvaru- och livsmedelsförsörjning kommer alla som sysslar med odling att kunna dra nytta av ökad bördighet när tekniken med kolfastläggning i produktiv mark praktiseras, oavsett om det gäller skogs- eller åkermark. Projektets koltröska kommer att möjliggöra att tekniken blir tillgänglig för en större grupp odlare, både som seriteillverkad enhet och som idégivare för att sprida informationen om tekniken i vidare kretsar än där koltröskan förväntas operera. Exempel är hobby- och trädgårdsodlare som via en enklare pyrolysanläggning själva kan tillverka träkol som jordförbättringsmedel till sin trädgård.